pravijo, da si se obrnil proti celini
da bi se ognil svojemu odsevu
in da si včasih storiš kaj hudega
noter greš skozi nos in iz njega izkoplješ
lastno mitologijo
pravijo, da ti manjka veščina simultanosti
kot bi bilo podrobnosti čisto preveč
da bi naredil tisti korak nazaj in
videl celotno sliko
ko frenetično govorijo o tišini
ti že molče ležiš na pašniku
in sonce sveti skozi kravje vime
pravijo, da si se umaknil
si naredil grobo ogrlico iz posušenih
ščukinih lobanj in zdaj tam zunaj ropotaš
zgrbljen nad močvirji
z gozdarskih strojev so videli tvojo postavo
ko si z močjo ognja klal balvane
in se izmuznil s kratkimi hitrimi koraki
pravijo, da si se zaštudiral v nekem univerzitetnem mestu
v propadajočih skednjih so našli
majhne koščke tvoje odrte, razpete kože
pravijo, da je tvoj vzorec obnašanja brez vsake logike
vedo, da v glavnem živiš od rib in gozdnih jagod
a o tebi govorijo kot o nečem najhujšem takoj za volkom
ve se, da si se med knjigami dobro počutil
v knjižnicah si glasno bral
in med knjižne strani
pri izbranih pasažah
vtikal nenavadne predmete: mrtve žuželke
prazne tulce, ribji drob
pravijo, da delaš ponoči
s samotnih kmetij kradeš perilo
med drevesi razgrinjaš svetle rjuhe
iz njih prazniš debele nočne metulje,
dobil si ročno izrezljan nož
s katerim v jezerski vodi oblikuješ mehurčke,
tanke in obetajoče noč za nočjo
pravijo, da si se umaknil
da bi si iz brezovega lubja spletel zimski plašč
počakal na prvi sneg in legel k počitku
v zapuščene brloge medvedk
našli so iztrgane liste iz tvojega dnevnika
uspeli so razbrati znake za človek orožje pes
v vetru se razkraplja veriga iskalcev
Prevod: Mita Gustinčič Pahor
det sägs att du vänt dig inåt landet
för att slippa se din egen spegelbild
och att du stundtals gör dig själv illa
går in via näsan och gräver ut
en egen mytologi
det sägs att du saknar simultanförmåga
som om enskildheterna vore alltför många
att du inte kan ta det där steget tillbaka
för att på så sätt ta in hela bilden
när det talas frenetiskt om tystnaden
ligger du redan i hagen och tiger
solen genomlyser kons juver
det sägs att du dragit dig undan
trätt ett grovt halsband av torkade
gäddskallar och rasslar omkring där ute
framåthukad över myrarna
din gestalt har skymtats från skogsmaskiner
när du kluvit flyttblock med eldens kraft
och undkommit med korta snabba steg
det sägs att du förläst dig i en universitetsstad
små avflådda bitar av din hud har påträffats
uppspända inuti förfallna lador
det sägs att ditt handlingsmönster saknar all logik
man vet att du mestadels lever på fisk och bär
men omtalar dig som det värsta sedan vargen
man vet att du trivdes med böcker
du ljudade dig fram genom biblioteken
och stack in främmande föremål
mellan boksidorna i vissa utvalda
passager: döda insekter
tomhylsor fiskrens
det sägs att du arbetar om nätterna
stjäl tvätt från de yttre gårdarna
och spänner upp ljusa lakan mellan träden
som du vittjar på feta nattfjärilar
du fick med dig en hemslöjdad kniv
med vilken du täljer bubblor i sjövatten
tunna och löftesrika natt efter natt
det sägs att du dragit dig undan
för att fläta en vinterdräkt av björknäver
invänta den första snön och gå till vila
i björnhonors lämnade rum
man har hittat lösa blad ur din dagbok
lyckats uttyda tecknen för man vapen hund
en skallgångskedja skingrad för vinden
